Om hedersvåld

Våld mot kvinnor utgör en växande samhällsproblematik som manifesterar sig själv i olika former. Dessa auktoritära handlingar som innefattar maktutövande, kontroll och förtryck medför långsiktiga konsekvenser för den drabbade individen, omgivningen och för det övriga samhället. Våld mot kvinnor handlar om att undergräva kvinnors rättigheter, frånta deras rätt till valfrihet samt underminera rätten till självständighet. Den personliga integriteten och självkänslan blir oerhört påverkade då man utsätts för en situation där individen är maktlös och oförmögen till att försvara sig själv. 

Våld mot kvinnor strider mot mänskliga rättigheter
Våld gentemot kvinnor förekommer i alla kulturer, det anses vara ett samhällsproblem i global utsträckning och utgör en överträdelse mot FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. 

Ojämlikheten i kombination med konservativa, traditionella värderingar som lär ut att kvinnan är underlägsen mannen på samhällsskalan och även socioekonomiskt, är några utav de bidragande faktorerna till våld gentemot kvinnor. 

Hedersrelaterat våld i Sverige
Enligt regeringens senaste utredning uppskattas över 100 000 människor vara utsatta för hedersrelaterat våld i Sverige.
Hedersrelaterat våld är ett brott som riktas mot en individ, som växer upp i familjer med ett starkt förankrat hederstänkande. Heder inom den moraliska ramen anses vara detsamma som ära, aktning eller respekt och med hedern i behåll bevarar man familjens anseende och det sociala ryktet. I en majoritet av de hedersrelaterade brottsfallen utgör förövarna familjemedlemmar, släktingar, andra medlemmar av gemenskapen och kollektivet som står offret nära. 

Hedersrelaterat våld innebär en begränsning av individens frihet med omfattande restriktioner på självbestämmanderätten, sexualiteten, självständigheten och individens fria vilja. Detta försätter offret i en svår situation av desperation och hopplöshet. Att kunna bryta sig loss från hedersvåld innebär för många ett riskfyllt åtagande, på grund utav rädsla, skam och förtryck.

Vad är hedersrelaterat våld och förtryck?
Hedersrelaterat våld kan normalt hänföras till kategorierna relationsvåld, övergrepp, barns rättslöshet, stora inskränkningar i flickors och pojkars fri- och rättigheter, förbud mot umgänge med det motsatta könet, förbud mot varje form av sexuell relation innan äktenskapet, begränsning av rörelsefrihet, strikta klädkoder, tvångsgiftermål, barnäktenskap och olika former av könsstympning av både barn och ungdomar. 

Dessa brott strider både mot svensk lagstiftning och mot barnkonventionen CEDAW och utgör en allvarlig överträdelse i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Eftersom hedersrelaterat brott inte står under en specifik lagstiftning och ännu inte har en egen brottsrubricering, så ingår istället hedersrelaterat brott med andra rubriceringar som mord, olaga hot, olaga frihetsberövande, misshandel, tvångsäktenskap och könsstympning. 

Samtyckeslagen
Den första juni 2018 trädde den så kallade samtyckeslagen i kraft i Sverige efter regeringens förslag om en ny sexualbrottslagstiftning. Den nya samtyckeslagen bygger på att sex skall vara frivilligt och ske på lika villkor från samtliga deltagare. Det är förbjudet och straffbart att ha sex med en person som inte uttryckligen givit sitt samtycke eller aktivt visat att denne vill delta i aktiviteten.

Syftet med lagen är att tydliggöra hur varje människa har rätten att själv bestämma över sitt sexuella umgänge och har rätt att säga nej. Lagen är också en signal till rättsväsende och andra aktörer att sexualbrott måste tas på större allvar och bör hamna högre upp på prioriteringslistan. Kvinnors Rätt ser den nya samtyckeslagen som ett viktigt redskap i bekämpandet av hedersrelaterat våld.

Könsstympning
Könsstympning är ett globalt växande samhällsproblem som drabbar allt fler unga flickor, pojkar och kvinnor. Ingreppet innebär att man tar bort delar eller hela externa genitalier på kvinnans kön vilket innefattar klitoris, inre samt yttre blygdläppar. Åldern då ingreppet utförs kan variera, men de vanligaste är mellan 4-14 års åldern. I en del geografiska områden i världen så utförs könsstympning redan i spädbarnsåldern.

Det är en procedur som är oerhört smärtsamt för individen ifråga då det oftast genomförs utan bedövning och i många fall utförs av personer som saknar relevant medicinsk kunskap och utbildning.. Könsstympning medför svåra och plågsamma biverkningar såsom återkommande infektioner, svårigheter att kissa, smärtor vid mens, samlagssmärtor, komplikationer vid graviditet och förlossning samt ärrbildningar.
 
Könsstympning i Sverige
Enligt Socialstyrelsen uppskattas att ca 38,000 flickor och kvinnor i Sverige ha blivit utsatta för könsstympning, varav ca 7000 beräknas vara icke-myndiga (under 18 års åldern). Enligt samma utförda kartläggning beräknades ca 19,000 flickor ligga i riskzonen för att utsättas för könsstympning.

Kvinnlig könsstympning är förbjudet i de flesta länder inom EU och i Sverige klassades denna handling som ett brott år 1982  Lag (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor), och den som bryter mot lagen kan dömas till fängelse. Detta gäller även om brottet begås i ett annat land, men personen under normala omständigheter bor och lever i Sverige.

Varför könsstympas flickor och kvinnor?
Det finns olika anledningar till varför flickor och kvinnor könsstympas. För en del handlar om att bevara familjens heder som en garanti för hennes oskuld innan giftermål. I de flesta kulturer betraktas ingreppet som en ritual som förvandlar flickan till kvinna. Även pojkar växer upp med förväntningar om att gifta sig med en könsstympad kvinna. Övergreppet är ett sätt att kontrollera en kvinnans sexualitet och kropp.

Tvångsäktenskap
Ett tvångsäktenskap är ett arrangerat gifte där en eller båda parter tvingas ingå vare sig de vill eller inte. I Sverige klassas denna handling som ett brott. Barnäktenskap och tvångsäktenskap förekommer inom hedersrelaterat våld och förtryck och utgör ett brott mot de mänskliga rättigheterna. Konsekvenserna av ett tvångsgiftermål i synnerhet när ena parten utgör ett barn är oerhört allvarliga.

I en överväldigande majoritet av alla fall där flickor tvingas till giftermål, hindras de från att gå i skolan och utbilda sig. Många tvingas till sex mot sin vilja och utsätts därmed för våldtäkt och andra övergrepp samt till ett för tidigt barnafödande. Ett barns kropp är underutvecklat vilket ökar risken för missfall och vidare komplikationer som kan ge men för livet. I många länder där nivån av fattigdom är hög, så sker förlossningarna utan professionell hjälp från vare sig en mödravårdsklinik eller en utbildad barnmorska. 

Våld innan och inom äktenskapet
Fysiskt utövande i form av misshandel och kontroll är också vanligt förekommande inom tvångsäktenskap. Många flickor utsätts för hedersmord om de vägrar ge sitt samtycke till äktenskapet eller väljer en annan partner. Släktäktenskap och kusinäktenskap förekommer inom hederskulturen. Inom vissa stammar gifter man inte bort sina döttrar till andra etniciteter, lägre stam, andra minoriteter eller andra religioner. 

Lagstiftning mot tvångsäktenskap och barngifte
Den 1 juli 2014 infördes nya straffrättsliga och civilrättsliga bestämmmelser som stärker skyddet mot tvångsäktenskap och barnäktenskap. Två nya brott utgjorde ett viktigt tillägg i brottsbalken:

-Äktenskapstvång: om någon genom olaga tvång eller utnytt­jande förmår en person att gifta sig kan de dömas till upp till fyra års fängelse. 

-Vilseledande till tvångs­äktenskaps­resa.

Riksdagen sade också ja till regeringens förslag att godkänna Europa­rådets konvention om före­byggande och bekämp­ning av våld mot kvinnor och våld i hemmet.