Om hedersvåld

Hedersrelaterat våld och förtryck innebär att en familj eller släkt bestämmer över en persons kropp, sexualitet och liv. Detta drabbar främst unga kvinnor och kan se ut på olika sätt.

I grunden handlar det om att kontrollera kvinnans sexualitet, vilken anses vara en kollektiv angelägenhet som speglar familjens status. Hederskulturen bygger på patriarkala och heteronormativa föreställningar, och genomsyras av en stark oskuldsnorm som kräver att kvinnan ska vara pryd, respektabel, och oskuld på sin bröllopsnatt.

Kontroll och bestraffning 
Våldet utövas när kvinnan agerar på ett sätt som bryter mot släktens regler eller traditioner. Det kan exempelvis handla om att klä sig utmanande, umgås med fel personer, vara frispråkig eller ha sex före äktenskapet.

Som straff utsätts kvinnan för olika typer av hot, trakasserier och misshandel. Ofta kontrolleras även hennes klädsel, umgänge och rörelsefrihet. Allt från begränsningar av vardagen till ett liv under extrem kontroll. I värsta fall går det så långt att familjen begår hedersmord. Genom våldet kan familjen återfå den heder de upplever att de har förlorat.

Familjens anseende är alltså beroende av kvinnans beteende. Men hedern ligger ofta i betraktarens ögon, och det kan därför räcka med ett rykte för att en familj ska förlora sin status. Vad andra människor tror att kvinnan har gjort är viktigare än vad hon faktiskt har gjort. 

Detta medför i sin tur att kvinnor som utsätts för våld och sexuella övergrepp inte vågar berätta om det, eller att de skuldbeläggs för att de har blivit utsatta.

Hederskulturens kontroll över kvinnors och flickors sexualitet hör ihop med förekomsten av barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning. 

Hedersrelaterat våld i Sverige
De senaste åren har hedersrelaterat våld och förtryck ökat markant i Sverige. Den senaste statliga utredningen gjordes 2014, och redan då uppskattade man att det handlade om 100.000 personer under 25 år. Idag uppskattar forskare att det kan röra sig om 240 000, men mörkertalen är enorma och ingen vet exakt hur många som lever under hedersförtryck. 

Enkätundersökningar har visat att var tredje flicka med två utlandsfödda föräldrar har begränsningar i skolan, är förbjuden att ha pojkvän, måste vara oskuld när de gifter sig och får inte får välja vem de gifter sig med.

Dessa brott strider både mot svensk lagstiftning och utgör en allvarlig överträdelse i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. 

Tvångsäktenskap
Ett tvångsäktenskap är ett arrangerat giftermål som en eller båda parter tvingas ingå mot sin vilja. Konsekvenserna av ett tvångsgiftermål, i synnerhet när ena parten är ett barn, är enormt allvarliga. Det är också ofta konflikter om giftermål och val av partner som resulterar i att unga personer utsätts för hedersrelaterat våld. 

Barnäktenskap
Enligt UNICEF har 700 miljoner av de kvinnor som lever världen över idag blivit bortgifta som barn. Mer än en tredjedel av dessa var yngre än 15 år när de giftes bort. Varje år blir 12 miljoner flickor bortgifta.

Barnäktenskap är ett sexuellt utnyttjande av minderårig och har fruktansvärda konsekvenser. Flickor blir våldtagna och föder ofta barn i för ung ålder, och hindras från att utbilda sig. 

Barnäktenskap och tvångsäktenskap är brott mot de mänskliga rättigheterna och svensk lagstiftning. 2020 infördes även ett utreseförbud som gör det straffbart att föra barn utomlands i syfte att gifta bort eller könsstympa dem. Barn med utreseförbud kan inte få ett pass.

Könsstympning
Könsstympning av flickor innebär att större eller mindre delar av de yttre kvinnliga könsorganen tas bort eller skadas. I många kulturer betraktas könsstympning som en ritual som förvandlar flickan till kvinna. Könsstympning är också starkt kopplat till föreställningen om att mäns eller familjers heder är beroende av flickans sexualitet. Könsstympningen kan fungera som en garanti för flickans oskuld innan giftermålet.

Ingreppen har ingen medicinsk grund, de sker oftast utan bedövning och kan ha förödande konsekvenser. Omkring 3,9 miljoner flickor könsstympas varje år, och cirka 200 miljoner kvinnor och flickor i världen är idag könsstympade. Enligt Socialstyrelsen lever cirka 38,000 flickor och kvinnor i Sverige med konsekvenserna av könsstympning, och ungefär 19,000 flickor beräknas ligga i riskzonen.

Om våld i nära relation

Hedersvåld ingår i samlingsbegreppet våld i nära relationer, men Kvinnors Rätt arbetar även mot relationsvåld som sker utan hedersmotiv.

Våld i nära relationer kan manifestera sig på olika sätt, och kännetecknas av att offret har en nära relation och starka band till förövaren. Det innebär oftast att parterna är eller har varit gifta, sambo eller särbo eller har gemensamma barn. Förövaren är i majoriteten av fallen en man.

Våld i nära relationer är ofta ett mönster av handlingar, och röra sig om allt från förminskande och hot till fysiskt våld, psykiskt våld eller sexuellt våld. Det vanligaste motivet för relationsvåld är svartsjuka, kontroll och konflikter i samband med separation. Det är vanligt att finns alkohol med i bilden.

Våld i en relation börjar sällan plötsligt, utan brukar komma gradvis och förvärras över tid. Förövaren växlar ofta mellan att ibland vara snäll och omtänksam, och ibland vara kritisk och elak eller våldsam.

Den här typen av psykiskt eller fysiskt våld förekommer i alla samhällsgrupper, i alla kulturer över hela världen. Våldet sker oftast i hemmet och kan därför vara svåra att upptäcka för vänner, kollegor, polisen och rättsväsende. Därför kan det vara svårt att hjälpa den som är utsatt.

Enligt Brottsförebyggande rådet, Brå, konstaterades 15 fall av dödligt våld där offer och förövare hade en parrelation under år 2021. Många barn upplever också våld i sin familj, Brå uppskattar att cirka 150 000 barn i Sverige lever tillsammans med en förälder som blivit misshandlad av den andra föräldern.