Abortsvängningen skapar ilska: ”Hycklare! Förrädare!”


BELFAST. I den svenska valrörelsen blev aborträtten oväntat ett debattämne.

I Nordirland är det mycket mer än så.

Här riskerar kvinnor livstids fängelse om de genomför en otillåten abort.
Dela artikel
Facebook
Twitter
E-post

– Skam! Hycklare! Förrädare!

En man med rakad skalle håller upp en skylt med texten ”Pro Life!” samtidigt som han skriker mot scenen. Tillsammans med ett hundratal andra abortmotståndare är han på plats i byn Dungannon i Nordirland för att protestera mot det politiska partiet Sinn Féin som håller ett torgmöte här.

Sinn Féin är det största nationalistiska (katolska) partiet i Nordirland och har nyligen svängt i abortfrågan. Partiet vill nu legalisera abort upp till den 12:e veckan vilket har väckt stor ilska bland många i Nordirland.

I ett försök att ta sig närmare scenen smiter mannen förbi funktionärerna som håller aktivisterna separerade från Sinn Féin-anhängarna på torget. Stämningen blir hotfull när tre unga män omringar mannen och skriker åt honom att han ska backa.

Mannen vänder och går tillbaka till abortmotståndarna och stämmer in i kören av slagord som överröstar Sinn Fein-företrädaren på scenen.

– Medborgerliga rättigheter även för barn!
Sinn Féin har haft nära kopplingar till IRA

Sinn Fein är det största nationalistiska (katolska) partiet i Nordirland. Namnet är gaeliska och betyder ”vi själva”.

Sinn Fein grundades 1905 och har alltid kämpat för att Nordirland ska förenas med Irland. Det leddes under decennier av Gerry Adams och Martin McGuinness.

Partiet har haft nära kopplingar till Irländska republikanska armén, IRA, som under decennier med våld och terrordåd kämpade mot det brittiska styret.
Jimmie Åkesson: ”Vår abortlagstiftning är ganska gammal”

Även i Sverige har abortfrågan blivit ett debattämne, även om känsloläget inte är alls lika högt som i Belfast.

Sverigedemokraterna vill sänka abortgränsen från 18:e till 12:e veckan.

– När jag pratar med barnläkare som visar hur man räddar foster allt tidigare jämfört med på 70-talet när abortlagstiftningen kom till, menar jag att det är en omodern lagstiftning som är moraliskt och etiskt problematisk, sa partiledaren Jimmie Åkesson i en intervju med DN redan i juni 2014.

Flera läkare kritiserade förslaget, bland andra överläkaren Kristina Gemzell Danielsson som till DN sa att det ”saknar vetenskaplig grund” och att ”restriktiva lagar inte har någon effekt på antalet aborter”. Däremot, menade överläkaren, leder restriktiva lagar till att kvinnor blir osäkra och ”i värsta fall livsfarliga aborter”.

I årets valrörelse fick Jimmie Åkesson återkommande frågor om partiets hållning i abortfrågan. I en intervju med Expressen sa SD-ledaren att abortfrågan är ”en principfråga som jag personligen inte aktivt driver, men som jag förstår”.
Kyrkan har stort inflytande

I Nordirland är abortfrågan en del av historien. När resten av Storbritannien legaliserade abort 1967 valde Nordirland att ha kvar den gamla lagen från 1861 som förbjuder abort i nästan alla fall.

Slitningarna mellan protestanter och katoliker på Nordirland har på många sätt format politiken. Det är en konflikt som går tillbaka till 1600-talet och som under de så kallade ”The Troubles”, konfliktåren mellan 1968 och 1998 krävde 3 700 liv. I den senaste folkräkningen beskrev sig 42 procent som protestanter och 41 procent som katoliker.

Det har också gett kyrkan större inflytande här än i andra delar av Storbritannien. Katolikerna (även kallade nationalisterna) vill se en återförening med Irland, protestanterna (unionisterna) vill att Nordirland förblir en del av Storbritannien.

Precis som Skottland och Wales så har Nordirland ett begränsat självstyre, bland annat i frågor som sjukvård, socialtjänst, utbildning. Och i abortfrågan. Det är inte bara de katolska partierna som varit emot abort, det är också de stora protestantiska partierna.

Men efter den historiska folkomröstningen i grannlandet Irland i maj i år så har pressen ökat på regeringen i London att agera och ändra lagen även i Nordirland. Och Sinn Fein har alltså svängt.

En av dem som nu gör allt för att ingen ändring av abortlagen ska ske är 21-åriga Lucy Kelly. Hon var nere i Irland och kampanjade i tre veckor före folkomröstningen för att abortförbudet skulle vara kvar. När vallokalsundersökningarna presenterades var hon på plats på ett av Pro Lifes kontor i Dublin tillsammans med omkring 80 andra abortmotståndare. Via tv fick de se hur en stor majoritet av det irländska folket röstat för en legalisering av abort.

Lucy Kelly grät.

– Det var väldigt känslosamt. Vissa som var där hade arbetat i 25 år för att behålla lagen och därmed räddat tusentals barn. Vi var förfärade, berättar Lucy Kelly, talesperson för ungdomsgrenen i antiabortorganisationen Precious life.
"Bombardera politikerna"

Hon tar emot på organisationens kontor i Nordirlands huvudstad Belfast, där väggarna i arbetsrummet pryds av inramade budskap som ”All you need is love”. På bordet står en bukett med plastblommor och ett lila doftljus som matchar heltäckningsmattan med samma färg.

Utanför har aktivister samlats för att gemensamt ta sig till dagens aktion.

– Efter omröstningen så har det varit stor press på oss i norr att vi också ska ändra våra lagar. Därför jobbar vi nu ännu hårdare och vi uppmanar alla väljare som vi möter att bombardera politikerna med krav på att behålla lagen. Vi försöker synas och höras så mycket som möjligt och det ska vi även göra i dag.

Enligt Lucy Kelly har antiabortrörelsen fått vind i seglen efter folkomröstningen i grannlandet. Fler människor än tidigare har engagerat sig efter att de ”äcklats” av valresultatet, säger hon.

Men även de som är för en förändring mobiliserar sig. En av dem är Amnesty Internationals kampanjchef i Nordirland Gráinne Teggart, som försöker påverka regeringen i London att ändra lagen.

– När valresultatet meddelades på torget i Dublin så beskrevs det som ett stort firande. Men det var även en stund av påtaglig lättnad. Det var startskottet för ett nytt Irland, ett Irland som på riktigt litar på, och värderar kvinnor.

– I samma stund så flyttades strålkastarljuset till Nordirland. I och med att vi för tillfället inte har en lokal regering så riktades också fokus mot Storbritanniens regering i London, säger hon.
Kvinnor som genomför abort riskerar livstids fängelse

Historiskt har London inte velat lägga sig i abortfrågan i Nordirland eftersom det har ansetts vara en lokal angelägenhet. Det unionistiska (protestantiska) partiet DUP som länge varit det största i Nordirland är också emot abort och enligt Gráinne Teggart har regeringen i Westminster inte velat stöta sig med partiet. Men efter att FN tidigare i år slagit fast att lagarna diskriminerar kvinnor, så har pressen på regeringen ökat.

Abort är endast tillåtet vid väldigt speciella fall, som när kvinnans liv är i fara. De som bryter mot lagen och genomför abort utan godkända skäl riskerar livstids fängelse.
En av världens striktaste abortlagar

Nordirlands abortlagstiftning går tillbaka till 1861.

Abort är endast tillåtet i Nordirland om kvinnans hälsa anses vara i stor fara.

En kvinna som genomför en olaglig abort i Nordirland riskerar livstids fängelse.

Våldtäkt, incest eller ett skadat foster utan chans till överlevnad är inte skäl för en laglig abort i Nordirland.

1967 lättades abortlagarna i hela Storbritannien förutom Nordirland. I England, Skottland och Wales är abort lagligt upp till 24:e graviditetsveckan och kan förlängas till vecka 28 vid särskilda fall.

2017 reste 919 kvinnor från Nordirland till England för att genomföra abort.

I februari 2018 slog FN fast att Nordirlands abortlagar diskriminerar kvinnor och bryter mot kvinnors mänskliga rättigheter.

Sedan januari 2017 har Nordirland varit utan en lokal regering sedan biträdande försteministern, Sinn Feins Martin McGuinness, avgick i kölvattnet av en politisk skandal. Det har gjort att makten nu officiellt utgår från Westminister i London. En situation som Amnesty nu försöker dra nytta av.

– Vi har många parlamentsledamöter i London som står bakom oss och vi arbetar konstant för att de ska bli ännu fler. Jag tror att lagen kommer att ändras och regeringen har chansen att få igenom en reform redan nu i höst eller i vår, säger Gráinne Teggart.

– Lagen är äldre än glödlampan. Vi behöver verkligen en förändring.
Abortmotståndarna radar upp sig för att protestera mot det politiska partiet Sinn Féin som vill legalisera abort i Nordirland. Foto: Daniel Ingmo
"Abort är mord"

En buss rullar in och parkerar utanför Precious Lifes kontor i Belfast. Aktivisterna hoppar in, och efter en timmes färd genom det gröna landskapet är bussen framme vid sitt mål. Härifrån Coalisland ska en sju kilometer lång marsch gå till grannbyn Dungannon. Vandringen är organiserad av det nationalistiska partiet Sinn Féin som kämpar för ett förenande av Irland och Nordirland. Tanken är att marschen ska uppmärksamma starten på medborgarrättsrörelsen för 50 år sedan, då katoliker gick samma väg för att protestera mot diskriminering från protestanternas sida.

Marschen har kritiserats på förhand och Sinn Féin har anklagats för historieförvanskning av meningsmotståndare som menar att partiet slår mynt av en historisk händelse som de inte har med att göra. Även abortmotståndarna har kritiserat marschen men av andra anledningar.

– Du vet att det är en stor lögn? Hur kan de prata om medborgerliga rättigheter när de vill göra det lagligt att döda barn? Det finns ingen nedre åldersgräns för mänskliga rättigheter, säger en antiabortaktivist som inte vill uppge sitt namn.

Abortmotståndarna klättrar ut ur bussen och radar upp sig längs gatan. Plakat med bilder på döda foster vecklas ut ackompanjerat med texter som ”Abort är mord” och ”Medborgerliga rättigheter börjar i livmodern”. Psalmer blandas med utrop som ”Norden säger nej” och ”Pro life”.

Francis Devlin, 57, som är i Coalisland för att marschera för medborgerliga rättigheter gillar inte det han ser.

– De har kapat vår parad. För femtio år sedan var vi väldigt förtryckta och det är därför vi går här i dag. Vi vill inte ha massa lagar som förtrycker oss så som abortlagen gör. De har rätt till sin åsikt men de behöver inte pressa på den på andra.


Ett hundratal abortmotståndare marscherade för att protestera mot partiet Sinn Féin som vill legalisera abort i Nordirland. Foto: Daniel Ingmo
Abortmotståndarna marscherar till ljudet av böner och psalmer

Polisen håller de två grupperingarna separerade under marschen. De omkring 500 Sinn Féin-anhängarna går längst fram med en blåsorkester i täten medan de cirka 100 abortmotståndarna marscherar längst bak till ljudet av böner och psalmer.

Här går bland andra Susan Gervin, 71, som är rädd för att Nordirland kommer att ta efter grannlandet i syd och ändra lagen.

– Nu när vi inte har en regering så kan vad som helst hända. Men jag hoppas verkligen att lagen står kvar. Det finns så många par där ute som inte kan få egna barn och som gärna skulle adoptera.
– Jag är här för att hjälpa till att skydda alla ofödda barn. Tyvärr så blev de svikna i södern men vi hoppas kunna fortsätta att skydda dem här, säger Jacinta Mcgirr, 22 som är här med döttrarna Lily,2, Mila, 4 och lillasyster Victoria, 20. Foto: Daniel Ingmo
– Jag blev väldigt besviken på valresultatet i södern. Nu när vi inte har en regering (i Nordirland) så kan vad som helst hända. Men jag hoppas verkligen att lagen står kvar. Det finns så många par där ute som inte kan få egna barn och som gärna skulle adoptera, säger Susan Gervin, 71. Foto: Daniel Ingmo
– Jag pluggar till läkare och vi svär en ed om att inte orsaka någon skada. Dessutom är det vetenskapligt bevisat att livet påbörjas vid befruktningen så abort är bara fel, säger Liah Boyle, 22. Foto: Daniel Ingmo
– Jag är katolik och vi älskar våra barn och vill inte att de ska aborteras bort. Det är väldigt viktigt att antalet irländska katoliker fortsätter att växa. Vi inom pro life-rörelsen är väldigt starka och folket här vill inte ha abort, säger Gerry Mag Eochadha, 59. Foto: Daniel Ingmo
– Egentligen borde de inte ha haft en folkomröstning i Irland. En man som jag själv borde inte få gå och rösta kring vad en kvinna gör med sin kropp. Men nu hade de en omröstning och jag tror att resultatet har gett många hopp här. Kvinnor måste få välja själva, säger Jayjay Magee, 55. Foto: Daniel Ingmo
– Jag blir förnärmad när jag ser abortmotståndarnas plakat och när de skriker och överröstar. Det är bara oförskämt. Mitt barn är för litet för att förstå vad bilderna föreställer men det är inte trevligt mot andra barn som är här, säger Tessa Copley, 24. Foto: Daniel Ingmo

Väl framme i Dungannon har Sinn Féin byggt upp en scen med högtalare som spelar upp ”We hall overcome”. När abortmotståndarna kommer fram till torget drunknar musiken i slagorden från aktivisterna som nu är klara med sina psalmer.
"Kampen kommer fortsätta"

Under hela torgmötet fortsätter slagorden att hagla från abortmotståndarna. Stämningen är spänd mellan de två grupperingarna och polisen bevakar noga situationen som trots allt aldrig riktigt urartar.

Först när Sinn Fein-anhängarna skingras plockas plakaten ner. Lucy Kelly ler brett när hon fotograferar aktivisterna som har dykt upp under dagen för att göra sin röst hörd. Jag frågar henne vad hon tänker göra om det ändå blir så att abortlagen i Nordirland ändras.

– Jag tror verkligen inte att det kommer ske. Men gör den det så kommer vi kämpa för att det ska bli olagligt igen. Det kommer att bli en annan sorts kamp, men den kommer att fortsätta.
Konflikten på Nordirland

Nordirland har länge präglats av konflikten mellan protestanter och katoliker, där protestanterna vill att Nordirland ska förbli en del av Storbritannien medan katolikerna vill att provinsen ska förenas med Irland.



Den brittiska armén sattes in 1969 för att slå ner de protester som utbrutit bland katolikerna. Men våldet trappades bara upp.



År 1972 genomförde både IRA och protestantiska grupper flera blodiga terrordåd och britterna upplöste Nordirlands självstyre. Under de kommande åren genomfördes en rad våldsdåd både i Nordirland och på andra håll i Storbritannien.



Hemliga fredsöverläggningar inleddes redan på 1980-talet men det var först 1998 som ett fredsavtal kunde skrivas under. Konflikten hade då krävt cirka 3 700 liv.

 
  Share  
balatarin