”Kvinnor är mycket mer målinriktade”
Det är tjejerna som vinner medaljerna i de individuella idrotterna. Det visar DN:s kartläggning av ett antal OS-sporter under 2000-talet. 2014 leder kvinnorna med 23–13.
– När det gäller sommaridrotterna så är det en tydlig trend sedan slutet av 90-talet, säger Peter Reinebo, verksamhetschef på SOK, Sveriges olympiska kommitté.

Det är tjejerna som vinner medaljerna i de individuella idrotterna. Det visar DN:s kartläggning av ett antal OS-sporter under 2000-talet. 2014 leder kvinnorna med 23–13.
– När det gäller sommaridrotterna så är det en tydlig trend sedan slutet av 90-talet, säger Peter Reinebo, verksamhetschef på SOK, Sveriges olympiska kommitté.

Under sim-EM i Berlin och friidrotts-EM i Zürich i augusti kunde man se det svart på vitt. Under de båda mästerskapen tog Sverige totalt 13 medaljer, alla vanns av tjejer.

I simningen var det så illa att inte en enda svensk manlig simmare lyckades ta sig till final.
Annons:

Det här är två idrotter där det i dag är fler tjejer än killar som tävlar och det avspeglar sig förstås i resultaten. Men DN:s undersökning av ett antal OS-idrotter under åren 2000 till 2014, så här långt, visar att bara under tre av åren så vann männen fler medaljer än kvinnorna.

Och då handlade det bara om ett fåtal. Under resterande år vann kvinnorna klart fler medaljer.

Undersökningen omfattar vinter- och sommar-OS, VM och EM, både utomhus och inomhus och på såväl kort som lång bana, där vi kollade vilka som vunnit medaljerna i friidrott, simning, längdskidåkning, alpin skidåkning, brottning, boxning, cykel, kanot och bordtennis.

Det är också kvinnorna som dominerar i OS-trupperna. För 10-15 år sedan var verkligheten den omvända, då dominerade männen.

Det är en bild som Peter Reinebo, SOK:s verksamhetschef, bekräftar:

– På damsidan har OS-trupperna blivit starkare och starkare både när det gäller numerären och prestationerna. Det gäller framför allt sommaridrotterna. På vintersidan är det inte riktigt så.

Varför har det blivit så här?

– En orsak är naturligtvis att framgång föder framgång. Jag tror till exempel att Therese Alshammar och hennes gedigna satsning har varit en väldigt bra förebild för tjejer inom simningen. Inom herrsimningen har det funnits profiler, men inte just när det gäller träningen, säger Peter Reinebo.

Peter Mattsson, elitansvarig på RF, Riksidrottsförbundet, tror också att framgångsfaktorn är en del av utvecklingen:

– Stjärnor sporrar när det gäller att få andra att våga göra en satsning.

Sveriges första kvinnliga alpina stjärna, Pernilla Wiberg, sporrade Anja Pärson som har sporrat dagens stjärnor, men vilka hade hon själv som förebilder för sin satsning?

– Jag tittade nog utomlands en hel del, Vreni Schneider (Schweiz) var duktig när jag började åka och så en slovensk tjej som hette Mateja Svet. De två tittade jag på och blev väldigt inspirerad av. Sedan Ingemar Stenmark förstås, man fick ta till lite manliga förebilder också.

Men Pernilla Wiberg gjorde också ett mycket medvetet val som kvinnlig idrottare för att inte helt hamna i skuggan av den store Stenmark. Ett val som helt klart påverkat hur tjejerna satsat i de alpina grenarna.

– Jag visste att jag aldrig skulle kunna slå Ingemar när det gällde antalet segrar i storslalom eller slalom, men vad jag skulle kunna bli först med, och som han inte hade gjort, var att bli först med att vinna störtlopp och super G, säger Pernilla Wiberg som också tror att tjejer, när de väl bestämt sig för att satsa, är mer målmedvetna är killar.

– Det kanske är så att killar är starkare i grupp medan tjejer är mer starka i sig själva. Jämför man med skolan så kan nog alla lärare hålla med om att det är tjejerna som är mer koncentrerade på skolarbetet och gör det mer ordentligt än vad killarna gör om man ska generalisera.

Även SOK:s Peter Reinebo anser att relativt sett fler tjejer visar mogenhet och målinriktning.

– Det är något fler tjejer som när de bestämmer sig för något så gör de det ordentligt. De är otroligt fokuserade och energiska.

– Sedan har fler och fler idrotter gjorts tillgängliga för tjejerna, vi har nya grenar som gjort entré och tjejerna har haft möjlighet att börja satsa på individuella idrotter.

1998 startade SOK sitt topp- och talangprogram där de kunde skräddarsy sportsligt och ekonomiskt stöd för unga individuella idrottare.

– Det har inneburit att tjejerna kunnat göra hundraprocentiga satsningar mot världstoppen och det var inte självklart tidigare, men nu är det det, säger Peter Reinebo.

I många idrotter har det också blivit allt vanligare på elitnivå att killar och tjejer tränar tillsammans och många anser att det är tjejerna som vunnit mest på det.

– Det beror på vad man är ute efter i slutändan, säger Peter Mattsson på RF. Rent idrottsligt kan det nog vara så att tjejerna vinner, men vi vet också att i andra avseenden av livet så har killarna minst lika mycket att vinna på en sådan miljö.

– Det är klart att sparringen är viktig och där får man för killarna kanske titta på andra former där det handlar mer om den internationella konkurrensen, säger Peter Reinebo. Tittar vi på just simningen så har vi under väldigt många år kommit efter på killsidan. Vi har haft bra juniorer, men de har inte lyckats ta steget.

Fortfarande är det så att killar väljer lagidrotter före individuella idrotter och när det gäller lagidrotterna så får de manliga utövarna mycket större ekonomiskt stöd än kvinnorna.

– Vi vet att de ekonomiska förutsättningarna för lagidrott skiljer sig väsentligt när det gäller tjejer och killar och det kan vara ett incitament för att killarna satsar mer på lagidrotterna, säger Peter Mattsson som också ser en annan orsak bakom tjejernas medaljframgångar:

– Jag skulle vilja tro att en stor anledning till det är vår – förhållandevis – jämställda idrott. Vi står för att svensk idrott ska vara för alla och på lika villkor. Förhoppningsvis har vi kommit lite längre än andra nationer i det hänseendet.

– Att det finns mer möjligheter för tjejer hänger naturligtvis ihop med landet och politiken, säger Peter Reinebo.

– Sverige är ju ett föregångsland när det gäller jämställdhet och har tänket att alla ska få göra vad de vill, säger Pernilla Wiberg och drar ett exempel på motsatsen från sitt nya hemland Monaco:

– Min dotter Sofia vill spela fotboll, men det finns knappt för tjejer här nere och det finns inte fotbollsskor att köpa i damstorlek. I en fin affär här i Monaco börjar fotbollsskorna på storlek 42.

– Så där kan man säga att Sverige ligger lite före...


Nils Palmgren

nils.palmgren@dn.se
 
  Share  
balatarin