Löfvens ministerlista gav fler kvinnor i riksdagen
Kvinnorepresentationen i riksdagen har ökat efter Stefan Löfvens ministerutnämningar.

Sedan valnatten har andelen kvinnor med två procentenheter, till 45,6 procent.

– Det är både bra och dåligt, säger Drude Dahlerup, professor i statsvetenskap och genusvetenskap.

På valnatten var antalet kvinnor i riksdagen 152. Den siffran steg till 153 när riksdagen öppnade och tre Sverigedemokrater hade avsagt sig sina platser. Christoffer Dulny, Peter Lundgren och Kristina Winberg byttes ut mot Nina Kain, Cassandra Sundin och Robert Stenkvist.

Antalet kvinnor ökade ytterligare, till 159, när Stefan Löfven i samband med regeringsförklaringen den 3 oktober läste upp ministerlistan. Det visade sig då att tio manliga och fyra kvinnliga riksdagsledamöter utsågs till ministrar. De har nu ersatts av fyra manliga och tio kvinnliga ledamöter.
”Bra och dåligt”

Därmed har andelen kvinnor i riksdagen ökat från 43,6 procent på valnatten till i dag 45,6 procent. Drude Dahlerup, professor i statsvetenskap och genusvetenskap på Stockholms universitet, säger:

– Det är både bra och dåligt. Det är bra att fler kvinnor kommer in, men det är också en symbol för att kvinnor inte står på valbar plats. När fler kvinnor kommer in som ersättare för män, så är det för att de inte står på topplatserna på valsedlarna.

Vad betyder den ökade andelen kvinnor för riksdagens arbete?

– Det rör sig om ganska små skillnader. Det handlar mer om vad man tänker om Sverige i världen. Andelen kvinnor i riksdagen på valnatten har nu backat i två val i rad. Det har noterats runtom i världen att Sverige brukar ligga nummer fyra, men att vi nu backat till femte plats, säger Dahlerup.
Kvinnlig statsminister nästa steg

På första plats ligger Rwanda med 64 procent kvinnor i parlamentet, på andra plats Andorra (50%), trea är Kuba (48,9%) och på fjärde plats Seychellerna (43,8%). I den här statistiken räknas valnattsresultatet, inte resultatet efter att statsrådsersättarna gått in.

Drude Dahlerup menar att det trots allt inte skulle spela så stor praktisk roll om den svenska riksdagen har 45,47 eller 50 procent kvinnor. Nästa stora steg i Sverige är i stället att vi får en kvinnlig statsminister, enligt Dahlerup:

– Det är anmärkningsvärt att Sverige är det enda nordiska land som aldrig haft en kvinnlig statsminister. Alla fyra andra länder i Norden har haft det.

Vad beror det på?

– Det handlar om de politiska partiernas rekrytering, säger Drude Dahlerup.
 
  Share  
balatarin